Med risk för kvävning

I höst har jag känt en "nära-kvävnings-upplevelse" vid tre tillfällen.

Det första var när jag och två klasskompisar satt i fysikhuset och pluggade. Snart kom ett par brandmän gående med en rökmaskin. De säger att de tänker ha brandvarning men att vi lugnt kan sitta kvar. Så vi sitter lugnt kvar. Sen kommer röken. Å sen går brandlarmet. Å sen lite till rök. När det är så mycket rök att vi knappt ser våra böcker längre känner vi att det kan vara läge att gå ut. Då fick jag en samtidig hostattack och skrattattack tills jag knappt fick någon luft. (När vi väl kommit ut fick vi glass för att vi var så duktiga och gick ut :-)

Hostattack i fysikhuset

Nästa pers blev när Mia skulle visa mig en "sträcka-ut-ryggen-övning". Jag vet inte varför de andra klarade den så bra, själv fick jag "kallsup". Märkligt!

Det här var svårandat...

Så ja, lite bättre...

Riktigt snyggt, och lite mer luft

Senaste gången var på lucia. Jag hade fått något läskigt att skölja munnen med eftersom jag har en onödig visdomstand påväg upp (som om jag skulle behöva mer vishet?). Jag skulle skölja munnen i en hel minut. Det var inbte så lätt när jag samtidigt var förkyld. Att varken få luft genom munnen eller näsan ledde till att jag fick överväga att spotta ut innan jag kvävdes.

Äckel-päckel-medel