Katt med fnatt och märkliga bilar

I helgen var det dags för en tur till Jönköping. Jag och Helena kom från varsin stad för att möta Sara ungefär mittemellan vid Sveriges inte längre djupaste sjö (varför har man alltid blivit itutad att Vättern är Sveriges djupaste sjö? Skolan borde ses över...) Första kvällen var väldigt soft, delvis beroende på att maten blev aningens sen :-) Både jag och Sara kom fram till att vi var lite allergiska mot räkskalsskalning, men det kanske alla är?

Stackarn... alldeles död

Dagens projekt var att gå utefter sjön - en av Sveriges djupaste. Men innan vi hunnit så lång stannade vi upp på en marknad där vi mycket grundligt undersökte de flesta tesorter som fanns och där jag gjorde storfynd vad gäller sockar och äggskärare. (Man kan bli glad för lite :-)). Inte för att vattnet låg så långt bort, men det kändes långt bort! Både mat och spontanklippning hanns med innan vi äntligen kommit fram.

Helena luktar på en av alla teblandningar

Jag och Sara väntar på Helena då hon klipper sig

Denna höst har gått i trötthetens tecken och själv hade jag ett ganska stort behov av att sova, men vem kan sova med Saras katt i närheten? Mimmi (katten) ville inte alls sova. Ibland vaknade jag av att hon helt enkelt klampade runt på mina ben och en annan gång hoppade hon rakt upp i luften för att sedan landa - på mig. När vi alla tre vaknade rätt trötta på morgonen visade det sig att Mimmi gett även de andra ungefär samma behandling. Tur för henne att hon är så söt! ;-)

Sara och Mimmi

Jo just det ja! Bilarna! Har aldrig varit i en stad där de har så märkliga färger på sina åk. Minst fem nyanser som jag aldrig sett på bilar förr. Det var lite kul :-)