Nyårsafton med känsla av utrikeskorrespondent

Efter nyårsbönen (kyrkan) kom Ken och Mia hem till mamma och pappa. Totte och Anders kom också ner på lite glögg.

Ken

Mamma

Kristofer och pappa

Anders

Därefter åkte jag och tre killar hemifrån till ett party i Göteborg. Där träffade vi Helena (vars lägenhet vi invaderade) och en salig blandning nytt folk. När det var dags för nyårsraketerna blev det spännande. Jag har aldrig sett så många raketer på samma gång. Eftersom vi stod på en balkong på 11:e våningen fick vi uppleva dessa i "jämhöjd" med oss själva. Jag kände mig som värsta utrikeskorrespondenten mitt i krig där jag tog kort med raketer tjutandes runt öronen. Så skönt att det inte är krig! Helena tyckte tillslut att det var dags att dra för glasrutorna. Bara några sekunder senare exploderade en raket på rutan.

Göteborg

Raket

Mer raket

Ännu mer raket

Efter ett hälsat varandra gott nytt år och kommit fram till att vi inte behövde ringa polisen (det var bråk nere på gården) lekte vi en kul lek. Kristofer gör sig strålande då han imiterar en bordshare :-)

Me and grabbsen

Vi igen :-)

Sjökort och sånt

Efter ännu en gudstjänst (det är en himla massa sådana i jultider) med ett väldigt roligt kyrkkaffe (trots att vi inte var i hemkyrkan kände jag ändå de flesta och det är alltid kul att träffa sina vänner i olika åldrar. Vårt "kaffebord" genererade en hel del skratt :-) ) bestämde sig jag och Jossan för att ta en promenad när det för en gång skull var så fint väder. Ganska snart kom vi på att Christina och Tage, som jag och Jossan har jobbat med, borde bo i närheten. Sagt och gjort, genom skogen och förbi en bäck hittade vi tillslut fram. Det var väldigt trevligt! Tage håller på att ta någon slags Skeppsutbildning på sjön och lärde mig lite om sjökort. Intressant!

Jossan

Tage

Christina och Tage hade varit på en fest på någon ranch :-)

Buster å Götlaborg

I dag hälsade jag på Birgit. Hon är störtskön. Hon har också en störtskön hund - Buster. Jag och Buster är gamla vänner, han blev uppspelt redan då han såg min cykel och sen var han som galen. Men när han började bita på halmbocken åkte han ut :-)

Senare åkte familjen in till Göteborg. Jag har ibland undrat var jag vill bo när jag blir "stor". Men klart är att jag blir glad när jag kommer "hem" till Götet. Avenyn var fint dekorerad av ljus och folk pratar som de ska :-).

Pappa och mamma i 5:an-huset

Rena rama Rappa-Kaljan

I kväll träffades några av "gamlingarna" igen. Denna gång var det dags för Rappa Kalja Total. Riktigt kul! Kategorierna är:
1. Vem var...?
2. Vad hände den...?
3. Om vad handlar filmen...?
4. Ge ett annat ord för...?
5. Vad betyder ordet...?

Spelet går ut på att skriva ner ett svar som de andra tror på. Den som luras bäst vinner. Jag kom tvåa :-) Kristofer är alltså en större lögnare än mig, det känns bra :-)

Rakt hår?

Rakt eller lockigt?

Ut i skogen ska vi gå...

Efter postlådan mötte jag Johanna. Jag plockade dessutom fram två väldigt gula reflexvästar som pappa tyckte att vi skulle ha på oss. Med dessa traskade vi iväg upp i skogen. Ganska snart var vi våta och kalla och kom på att snabbaste vägen hem var nerför skidbacken. Skidbacken är dock väldigt brant så det var svårt att gå där med klackstövlar. Alltså tog vi oss ner baklänges. Väl nere fick vi syn på Kristofer som vi stannade och pratade med.

Fina va? :-)

Våta och kalla bestämde vi oss för att promenaden nog var klar och gick istället hem till Ingemar och drack kaffe. Riktigt mysigt!

Postlådeflytt

Så var det dags för den traditionella regnpromenaden med Johanna. Det var ett förskräckligt väder! Regnigt, blåsigt och kolsvart. Jag tog på mig ett alldeles för litet regnställ (det enda jag hittade) samt reflexer som pappa tvingade på mig samt mammas klack-halv-stövlar (det enda som fortfarande var hyfsat torrt). Någon vacker syn var jag inte men så mörkt som det var tänkte jag att ingen såg. Anhalt ett var att posta några brev. Men står brevlådan på sin vanliga plats? Icke! nu för tiden är man tydligen tvungen att gå in i affären för att posta brev. Typiskt när man ser ut som en luffare! Men det var bara att le och sträcka lite på sig ;-)

Regn-ruskig-mysdag

Morgonen började soft.

Kajsa med tekoppen

Käjs and me

På förmiddagen kom Ida, Mattias och lille Simon. Ida var här en hel del när vi var tonåringar. Härligt att träffas igen och skratta åt gamla tider och märkliga lärare man haft med mera.

På eftermiddagen började det storma. Härligt! Kände att jag behövde ut och springa, så det gjorde jag. Det ligger utan tvekan mer hästskit på gatorna här hem-hemma. Har saknat den friskare luften och naturen. Grått, blåsigt, regningt - men ändå skönt :-)

Kusiner

Idag kom kusinerna! Fyra stycken plus två till, en morbror, hans fru och fyra småbarn. Full rulle! Men kul var det!

I köket

Morbror Sven swingar loss på pianot

Kusin Martina

Jag och Daniel fånar oss

Annandagsrisk

På morgonen kom kören som vanligt inramlandes klockan sex. De brukar öva lite här före julottan. Det är nog Sveriges härligaste kör. De skrattar och pratar mer än de sjunger. Mitt i övningen hör jag "äh, den här kan vi, vi tar en annan" :-) Julottan är bästa gudstjänsten på året. Det är mysigt när man väl kommit upp.

Efter mysig juldagsfrukost var det dags för det traditionella RISK med gamla gänget i församlingshemmet. Vi gick ut starkt med att sätta på larmet och fick på så sätt prata lite med Securitas. Jag vann nästan! Men så kommer Anders "räven" Johansson och lägger sig i. Men han hade ju ett så lätt uppdrag :-)

Daniel pratar med Securitas

Gul ställer upp

Behöver jag säga vem som var röd?

Daniel och Kajsa

Martin

Kristofer och Jonas

Jossan ville inte vara med och spela utan fungerade istället som "kaffe-tant" - mycket sympatiskt :-)

Jonas letar efter tärning under soffan

Julafton

Som vanligt började förmiddagen med att familjen åkte till ålderdomshemmet. Pappa hade julpredikan, Daniel spelade och jag och mamma sjöng. Det var ovanligt lugnt! Inte en enda som svimmade :-)

Julmat, julmat, julmat. Vad är det som är så speciellt med julmat? Har aldrig förstått det.

Mamma

Familjen

Efter julbönen (kyrkan) var det dags för julklappsutdelning. Jag var som vanligt den finlandssvenska tomten. Nytt för i år var att jag tog en fikapaus mitt i julklappsutdelandet (nya regler för tomtar) och årets tomte-happening var att få de andra i familjen att dansa bugg :-) Mamma och Daniel var riktigt duktiga!

Daniel får en julklapp trots att Helena varit mycket snällare under året

Farfar och inspelningen som kom av sig

Dagen före julafton hälsade jag och päronen på farfar. Det var trevligt men tyvärr mår han inte så bra längre.

Barbro och pappa när de var små

Trots sjukdom kan farfar skämta lite ibland. Han berättade bland annat om en kantor som glömt sina löständer. Kantorn kunde förstås inte sjunga utan så han gick in till någon som bodde nära kyrkan och bad att få låna hans istället :-) Då berättade mamma om en tant som en morgon roat sig med att samla ihop alla de gamlas löständer på en avdelning. Hon hade fått ihop tolv stycken när sköterskorna tog över :-) Fick också träffa en av mina sysslingar. Det är trevligt med släkt!

En skrattande farfar

När vi kom hem föreslog Daniel att vi skulle ner till församlingshemmet och spela in ett par låtar. Tyvärr blev det något konstigt rasp så vi struntade i att spela in. Men det var trevligt ändå och jag fick leka lite med basen :-)

Daniel mixar

Så fick man en klocka!

Tidigt imorse vaknade jag av att "starkt solsken" lyste in genom mitt fönster. Det visade sig dock vara en lampa som lyste i ansiktet. Jag var så trött att jag inte hann släcka lämpan igår. Jag släckte lampan, vände mig om och tog sovmorgon. Skönt! Sen gick jag ner på stan och träffade en kompis. Vi tog bland annat ett varv inne på Designtorget. Det har riktigt roliga saker!

Vad sägs om en musmatta som ser ut som en persisk matta med fransar?

Därefter bestämde vi oss för en äkta tantfika. Vi gick till stans tantigaste café och beställde kaffe, biskvi och klenäter som vi satt och mumsade i oss i en blommig två-mans-soffa :-)

En "balklänning" som skulle fungera att dansa Lindy i!
Bal i Uppsala nästa Valborg?

Därefter tänkte jag hämta min klocka inne på Ur och Penn. Jag hade lämnat in den för att byta batteri tidigare. Tyvärr gjorde tjejen som skulle byta batteri en rejäl repa i den så klockan skickades vidare för att byta glas. Det var alltså denna klocka jag hade tänkt hämta. Men det visade sig att det inte funnits rätt storlek på glaset varpå de erbjöd mig en ny klocka för 300 kronor (+ min gamla som fortfarande går att använda). De två klockor som jag valde mellan råkade dessutom ha extrapris. Jag vet att mamma behöver en klocka, så genom att lägga till 150 kronor fick jag två klockor :-) Inte så dåligt!

Min nya klocka :-)

På kvällen var Martin här på mat (han hade tidigare varit med till klockaffären och godkänt mitt val av klocka). Det blev mycket prat om kurser och tentor samt en hel del musik. Det var trevligt!

Martin vid datorn

En hejare på Rubiks kub

Efter en natt fylld med tentaplugg och en skitjobbig mattetenta var det dags att ta det lite lugnt på kvällen. Jag fick lite mat och film tillsammans med Jonas och kompis. Jonas visade sig vara en hejare på Rubiks kub. Hur jag än blandade kuben lyckades han lösa den på 2,5 minuter. Enastående!

Imponerande!

"Unik" sa biblan-tanten

I förra veckan försökte jag få tag på en kursbok i biblioteket. Detta var inte det lättaste. Trots att den "borde" stå inne fanns inte rätt exemplar på sin hylla. Jag tog hjälp av en bibliotikarie som blev lika förbryllad som jag. Vi var rörande överens om hur svårt det är att hitta en bok som hamnat på fel hylla. Värre än nålen i höstacken! När vi kom fram till kassan säger han så till min stora förvåning "du, vi gör så här, du får låna referensexet, kom tillbaka på måndag med det". Glad men perplex går jag alltså ifrån biblo med ett avlarmat referensex.

Resten av veckan fick jag några kommentarer från kompisar som undrade hur jag bar mig åt för att få ett referensex. Man brukar ju inte få låna ens om man går sist från biblioteket och kommer tillbaka tidigt nästa morgon.

Måndagen därpå var det en annan bibliotikarie som tog emot boken. Men hon hejdar sig då hon ser det karakteristiska röda märket längst ner på boken.
Bibblantanten: Detta är ju ett referensex (!)
Helena: Ja.
B: Har du fått låna det?
H: Ja. (Tittar sanningsenligt på damen ifråga)
B: (Är mållöst förbluffad och stirrande i flera sekunder) Oj! Du måste verkligen vara unik!

Myskväll

Ikväll åkte jag och Mia till en danskompis. Väl framme på perrongen fick vi vänta lite på vår vän men utnyttjade tiden väl genom en liten dans följd av "följa John" på tågstationen. Vår vän bor i ett litet hus ute i skogen - jättemysigt! Dessutom har hon katter! Min favoritkatt heter Balder och föddes i våras. Han har blivit stor och tjock men har fortfarande lite "barnsligt" ansikte. Lite dum är han kanske också, men himla go :-)

Killen som gillar att spegla sig

Balder på soffan

Med risk för kvävning

I höst har jag känt en "nära-kvävnings-upplevelse" vid tre tillfällen.

Det första var när jag och två klasskompisar satt i fysikhuset och pluggade. Snart kom ett par brandmän gående med en rökmaskin. De säger att de tänker ha brandvarning men att vi lugnt kan sitta kvar. Så vi sitter lugnt kvar. Sen kommer röken. Å sen går brandlarmet. Å sen lite till rök. När det är så mycket rök att vi knappt ser våra böcker längre känner vi att det kan vara läge att gå ut. Då fick jag en samtidig hostattack och skrattattack tills jag knappt fick någon luft. (När vi väl kommit ut fick vi glass för att vi var så duktiga och gick ut :-)

Hostattack i fysikhuset

Nästa pers blev när Mia skulle visa mig en "sträcka-ut-ryggen-övning". Jag vet inte varför de andra klarade den så bra, själv fick jag "kallsup". Märkligt!

Det här var svårandat...

Så ja, lite bättre...

Riktigt snyggt, och lite mer luft

Senaste gången var på lucia. Jag hade fått något läskigt att skölja munnen med eftersom jag har en onödig visdomstand påväg upp (som om jag skulle behöva mer vishet?). Jag skulle skölja munnen i en hel minut. Det var inbte så lätt när jag samtidigt var förkyld. Att varken få luft genom munnen eller näsan ledde till att jag fick överväga att spotta ut innan jag kvävdes.

Äckel-päckel-medel

Lucia och tappad matlåda

Lucia är en mysig dag! Men tar tentaplugg hänsyn till att denna dag endast borde avnjutas med sång i nattlinnen och allmän avkoppling? Icke! Alltså, tidigt iväg till skolan! Men det var ganska mysigt att gå upp i mörkret, tända sin stjärna och sin ljusstake och dagen till ära sätta lite glitter i håret.

Knappt vaken än

Vid lunch kom första pausen - matpausen! Jag går glatt iväg och värmer min mat i ett litet undanskymt utrymme i fysikhuset. Sen går jag lika glatt därifrån. Då inträffar det! Ni har säkert varit med om att marmeladsmörgåsen har en förkärlek för att hamna med den kladdiga sidan mot golvet (enligt fysikern Bodil Jönsson beror detta inte på någon mystisk lag om alltings jäklighet utan det hela är helt enkelt beroende av hur du håller i mackan när den tappas). Jag kan i alla fall intyga att samma sak verkar gälla för ris och korvstroganoff. Min fina nyvärmda mat hade förflyttat sig till ett snyggt mönster med stor spridning i korridoren utanför Einstein. Jag kände mig kanske inte direkt som den förre nämnde mannen då jag torkade upp eländet. Publik hade jag också, men jag är ganska bra på att se ut som om det är den naturligaste saken i världen att hälla ut sin matlåda på golvet.

Flitigt studerande

Mot slutet av dagen blev vi kanske lite mindre produktiva med matten...

Marias matteläsning i soffan

På kvällen gick jag och Erik och hörde ett luciatåg och fick så slutligen lite luciastämning. Härligt!