Varberg

När jag kommit hem från Herräng var det dags med den numer traditionella visiten i familjen Anderssons sommarsuga i Träslövsläge. Det hela började bra med att jag och Linda höll på att glömma gå av tåget i Varberg. Eftersom vi inte hade fått sittplatserna bredvid varandra lämnade jag min plats (och packning) så att båda kunde sitta i delen mellan två vagnar. Mitt under vårt mycket underhållande prat började jag fundera på varför tåget stod still så länge på just denna station. Så slog det mig att det kunde vara vår station. Med ett litet skrik meddelar jag Linda att vi borde gå av. Jag springer tillbaka in i vagnen för att hämta mina tunga väskor och Linda rusar åt andra hållet för att snyggt och smidigt placera sig med en fot i tåget och den andra på perrongen. Ingen fara på rälsen, vi hann av med flera sekunders marginal.

Jag och Linda på tåget

Man kan hinna med ganska mycket på knappt tre dagar. Det gjorde vi också. Bland annat tog vi ett par cykelturer på tandemcykeln. Det enda tråkiga med det var att mitt enda par hela jeans som jag ägde inte längre är lika hela. De blev spetsade på en liten indianfjant som satt fram på cykeln.

Cykeltur

En toppengrej med stugan i Varberg är den öppna spisen. Jag kan sitta hur länge som helst och titta in i lågorna. Vill ha en egen öppen spis någon dag!

Markus vid öppna spisen

Bland övrigt kan nämnas inhandlande, rensning, kokning och ätning av musslor, drakflygning med Lindas bröder, glass från Tre Toppar och en rolig handling. Linda ansåg att jag behövde nya kläder av specifik sort och tog glatt på sig rollen som min egen inköpscoach. Med tiden blev den glada minen allt mer förtvivlad då jag vänligt men bestämt var tvungen att avböja det ena plagget efter det andra. För rutig, för stor, för liten, för söt, kliande spets o.s.v. Fler kläder har jag i alla fall aldrig provat på så kort tid. Vi var minst sagt effektiva.

Musselrester