Mörkercykling

Jag har levt något slags "det-här-är-galet" de senaste veckorna. Jag har sällan tid att bara ta det lugnt eller planera in kompisar på kvällar eller ens göra det jag borde i skolan. Hur trött jag än är och hur mycket det än är att göra till nästa dag så nog cyklar man iväg till sitt lilla scenrep vid 19-tiden i princip varje kväll. Å där träffar man de andra som är minst lika trötta men som kommer i alla fall. Ändå känns det helt okey. Det är helt enkelt så man gör. Just nu.

När jag och Dejv skulle cykla hem från kvällens scenrep hade gatubelysningen av någon skum anledning lagt av. Vi cyklade genom skogen och det var verkligen totalt bäcksvart! Man såg ingenting alls utan cykellyse (David hade inget lyse). Imorgon har vi petat in ett extra sångrep före scenrepet. Gaah, när ska jag packa för Israel?

Det kanske låter som om jag klagar. Egentligen trivs jag rätt bra. Det är bara lite konstigt alltihop. Dels umgås jag varje dag med människor jag bara känt en kort tid och som den största delen av denna tid spelar någon annan än sig själva, dels att det tar så sjukt mycket tid men att det ändå känns helt okey. Bisarrt men roligt.

Från igår: Jag och Mats käkar kaka. Simon som ÄLSKAR kaka var inte där :-D