Sista tentan - bästa tentan

Tänk! Det är dags för SISTA tentan! Jag trodde inte att jag skulle känna en sådan frihetskänsla som jag faktiskt gör nu. Vilken känsla det var att cykla i den varma majsolen med klarblå himmel genom universitetsområdet. Minnen blixtrade förbi, lite vemod men samtidigt med en känsla av att nu är det snart färdigt. En tenta till, sen är det klart! (Vi har visserligen ett frivilligt studiebesök i Sthlm kvar men det är på intet sätt betygsrelaterat eller kräver mer av mig än vad som sker på plats.) Dessutom! Jag är i god tid! Tänk, 6 år har gått och ganska mycket har förändrats, till och med detta att jag utan stress är påväg till en tenta. Jag riktigt log för mig själv och kände mig så ansvarsfull och vuxen så :-) Tills - kedjan hoppade. Det var en bit kvar till tentasalarna och så mycket i god tid var jag inte att jag gillade en hoppad kedja. Tjänade jag på att lägga på kedjan och förhoppningsvis få behålla den på och ta tid till att tvätta oljiga händer eller skulle jag gå? Den där glorian av att saker och ting gått framåt försvann helt plötsligt och med en suck som kom sig av livets ironi insåg jag att allt var precis som vanligt.

Farväl, välkända tentasal!

Men precis som vanligt var det inte. Jag hade av någon märklig, ganska vanlig, anledning totalt tappat bort att anmäla mig till tentan. Detta brukar nu inte vara något problem så länge det finns platser kvar. Men hej och hå för tentatanter. Nu har de infört en ny regel. Inte anmäld till tentan innebär att du får någon slags strafftid på 30 minuter innan du får gå in. Även om det finns gott om platser kvar och du är i tid. Jag funderade över om jag skulle försöka prata mig ur den där onödiga regeln. Men en blick på den bistra tentatantsminen och en blick ut genom fönstret gjorde valet lätt. Ganska nöjd med utsikterna till att få ta vara på solen log jag ett halvhjärtat leende, vände på klacken och hoppade ut i solen. Väl ute satte jag mig att sola på en bänk. Ärligt talat. Det var de bästa 30 tentaminuter jag någonsin haft. Att stressa upp sig var ingen idé och dessutom var tentan av flumkaraktär så med lite mer effektivitet den tentatid som blev över skulle det nog gå vägen ändå. Jag fick dessutom snart sällskap av en till tjej, även hon oanmäld, som hade samma examinationslärare som jag fast i en annan kurs. Vi diskuterade en stund vad vi tyckte om våra respektive kurser innan vi lade bort tentapappren och gick in för uppdrag tentasolning. Eftersom jag skriver inlägget i efterskott men under rätt datum kan jag meddela att tentan gick finfint i alla fall.