Kul med Kurtan

Imorse tittade jag och Daniel lite på TV medan vi åt frukost. Förutom jordbävningen i Italien visade de ett klipp från en av Kurtans alla intervjuer, ni vet när han sitter i den vita soffan inte långt från E4:an och intervjuar kända personer, bland annat med standardfrågan "Har du koskräck?". Denna dag var det en ung Patrik Sjöberg som satt i soffan. Samtalet utspelade sig ungefär enligt följande:

K: Jag hoppar ju också en hel del (talande tystnad). Kanske inte exakt lika högt som du, men ganska fort, hur fort hoppar du?
P: Ehh, jag vet inte riktigt, men det går nog ganska fort.
K: Ja, det gör det ja. Men sen e det ju ganska mycket prat om hur hög ribban e. Men hur bred är den? Hur brett hoppar du?
P: (Lite ställd) Oj, det har jag inte direkt tänkt på (skratt). Men ribban är nog bredare än vad den är hög.
K: Det e den ja. Men nu undrar jag. Vi vet ju hur högt du hoppar, men hur lågt hoppar du?
P: Va?
K: Ja, hur lågt kan du hoppa?
P: (Nya nervösa skratt). Ja, en meter kanske?
K: Va? Kan du inte hoppa lägre än en meter? Jag kan hoppa mycket lägre.. o.s.v.

Ha, ha. Det var roliga avsnitt det där. Sen var det så att jag skulle med bussen för att hinna till tåget. Vi syskon har försökt bli lite bättre på att slippa stressa och göra allt i sista stund så vi var faktiskt ute i god tid. Det var då jag kom på att jag ville visa mina nya jeans för ett utlåtande. Det märkliga var att vi då kom in i en diskussion om kvinnors syn på sina kroppar och människors syn på sig själva så där i största allmänhet. Vi glömde båda totalt av att jag skulle med en buss tills Daniel fick syn på klockan. Han var snäll och tog min tunga bag och sedan rusade vi iväg till bussen. Vad skönt att vi hunnit duscha innan...

Förutom det jag berättat på bloggen har vi ätit en massa god mat. Daniel hade köpt vindruvor, godis, lagat finmat och världens godaste vitlöksbröd. Tack!